Men sen. Knytis. Minst 80 pers skulle jag tro. Jobbigt. Och igår kväll kom känslorna tillbaka. Paniken över tillställningar som dessa. Det har hänt att jag dragit mig ur mer än en gång. Fixar det inte. Känslan av att va sämre, fulare, tråkigare än dom andra tar över. Tanken på va andra säger om en. Va andra tycker om en. Dom känslorna tar över och jag vill helst skita i allt.
Så nu förfestar jag med bulle och mjölk. Laddat med friskispass på förmiddagen. För att boosta självförtroendet. Mår lite illa. Men det känns som jag måste fixa det. Måste fixa för Stor och Mellans skull. Det är ju deras fest. Mörkerfest på förskolan. Och dom har övat. Och har ficklampor som strålar lite svagare än dom. Och jag kan inte dra mig ur.
Så konstigt, skrev nyss en kommentar här men den försvann visst.. NU när jag äntligen tog mig tid att gå in o kolla din blogg så var detta inlägg det första jag hamnade på. Blev ledsen när jag läste det. Hur kan du tänka så? Jag är iof lika så vi får väl trösta varandra nästa gång... ;) Men fru JI, perfekta vältränade glada... Va? Nej, tänk inte så mer!
SvaraRadera