Bildning

Då tar vi nästa stora grej. Den tar inte mycket plats på löpsidorna. Men upptog diskussionstid i helgen. Och tankarna kring varför jag tycker som jag gör upptar fortfarande en hel del tid. Utbildning. Om den/det imponerar? Vad jag imponeras av.

Så här tycker jag idag. Jag imponeras generellt inte av någons utbildning. Nej jag blir inte imponerad för att du läst till arkitekt, läkare, förskolepedagog eller ingenjör av något slag. Jag blir inte imponerad av antalet högskolepoäng eller hur svårt det är att komma in på detta program. Inte av att du läser ett ämne som flest av det motsatta könet läser.

Men jag kan bli imponerad av personer som tar sig genom en utbildning fast deras livssituation inte underlättar för dom. Men då är det personen som imponerar inte utbildningen.

Och jag blir imponerad av bildade personer. Allmänbildade och djupkunnande personer. Med eller utan utbildning.

Och jag imponeras av personer som gör något utav sin utbildning. Som tar de redskap de fått och gör något bra utav dem. Som driver kunskapen till nya dimensioner. Som utvecklar. Som vidgar våra vyer.

För i min värld kan vi alla gå en utbildning. Om vi vill. Men alla kan inte tillgodose sig den. Använda den i verkligheten. Men när man gör det då imponerar man på mig.

Men det behövs ingen utbildning för att imponera. Det behövs ingen fin utbildning. Inte i min värld. Medmänsklighet, humanism, social- och emotionell kompetens, välgörenhet och ett starkt engagemang imponerar zmer. Kreativitet och Entreprenörskap imponerar också. Mycket. Vågliga, orädda människor. Ibland utan ekonomiskt intresse. Ibland med.

Jag imponeras av mycket. Men inte av högskolepoäng.